De vanligaste problemen med visdomständer

Bakteriebeläggningar
Bakteriebeläggningar

Visdomständerna är de fyra sista kindtänderna som bryter sig fram mellan 17–25 års åldern, ibland ännu senare. Det är vanligt förekommande att man inte har anlag för alla visdomständer, antalet kan variera från person till person. Med hjälp av röntgenbilder kan tandhygienister eller tandläkare fastställa om du har anlag för samtliga visdomständer. Många får diverse problem med visdomständerna när de bryter sig fram. Vid återkommande besvär med visdomständerna kan extraktion övervägas. De vanligast förekommande problemen med visdomständerna är inflammation i tandköttet som omger visdomstanden, karies, cystor eller att tanden växer i fel riktning.

Exempel på symptom som visdomständer kan orsaka?

  • Smärta

     

  • Allmäntillståndet påverkas i form av feber eller illamående

     

  • Trismus (gapsvårigheter)

     

  • Perikoronit, svullnad i tandköttet runt visdomstanden

     

  • Smärta vid sväljning

Hur diagnostiseras problem med visdomständerna?

Med klinisk undersökning och röntgentagning diagnostiseras problemen med visdomständerna.

Karies: hål i visdomstanden

Precis som i övriga tänder kan även visdomständer bli karierade vid en sockerrik kost med mycket småätande. De snabba kolhydraterna vid sockerrik kost gynnar bakteriebeläggningar som finns på tandens yta. Detta tillsammans med en bristande munhygien kan leda till karies. Om kariesangreppet på visdomstanden är litet kan tanden behandlas genom att tandläkaren tar bort kariesangreppet och fyller igen med en plastfyllning. Vid större kariesangrepp bör extraktion av visdomstanden övervägas.

Perikoronit: Inflammation i tandköttet kring visdomständerna

Inflammation i tandköttet uppstår oftast när visdomstanden är partiellt frambruten och delvis täckt med en tandköttsflik. Denna tandköttsflik försvårar rengöringen runt visdomstanden vilket leder till att bakterier och debris ackumuleras under tandköttsfliken och ger upphov till en inflammation i tandköttet runt visdomstanden.

Symptomen vid perikoronit inkluderar smärta, svullnad och rodnad i tandköttet runt visdomstanden. Mer allvarliga symptom inkluderar trismus (svårigheter med att gapa), svullnad i ansiktet, svullna lymfkörtlar och feber. Om svullnaden sprider sig till halsregionen kan det även försvåra andningen. Vid dessa symptom bör du genast kontakta din tandvårdsklinik.

Cystor

Visdomständer som inte har kommit fram och ligger inbäddade i käkbenet orsakar sällan problem då de inte har någon kontakt med munhålan och dess bakterier. I vissa fall kan det dock uppstå cystor (vätskefyllda blåsor) runt tandkronan. Cystor uppstår när hinnan (follikeln) som omger den inbäddade visdomstanden fylls med vätska och det bildas ett vätskefylld hålrum, så kallad cysta. Cystan kan växa i storlek och tunna ut käkbenet, displacera visdomstanden och i vissa fall även skada rötterna på närliggande tänder.

Cystor brukar oftast inte ge några symptom vilket gör att de kan växa i storlek innan den upptäcks. I vissa fall kan de ge besvär i form av smärta, svullnad i området, eller i vissa fall även känselbortfall om nerven i underkäken har påverkats av cystan. Behandling av cystor går ut på att avlägsna både cystan och den drabbade tanden kirurgiskt. Detta görs oftast i hos specialister i käkkirurgi.

När tas visdomständer bort?

Visdomständer som ligger inbäddade i käkbenet och som inte ger några besvär tas i regel inte bort. Nedan går vi genom några tillstånd där extraktion av visdomständer bör övervägas:

  • Vid återkommande inflammationer i tandköttet samt ihållande smärta i visdomstanden.

     

  • Vid större kariesangrepp kan det vara svårt för tandläkaren att göra en adekvat fyllning på grund av visdomstandens placering i munnen, därför kan extraktion övervägas.

     

  • Vid cystor i anslutning till visdomstanden bör både visdomstanden och cystan avlägsnas.


Hur extraheras visdomständer?

I de fall där extraktion av visdomstanden övervägs kan visdomstanden antingen dras ut med tång eller opereras ut. Vid mer komplicerade fall där tandläkaren bedömer att det kan bli en svår extraktion på grund av komplicerad rotanatomi eller om tanden inte har brutit fram helt kan tandläkaren skicka en remiss till specialist i käkkirurgi.

Generellt är det lättare att dra ut visdomständer i överkäken jämfört med underkäken. Behandlingen sker under lokal bedövning. Tanden dras ut genom att vicka loss tanden och plocka ut den med en tång. Om visdomstanden har flera rötter kan man behöva separera rötterna med en borr och plocka ut rötterna en i taget.

Borttagning av visdomständer görs i regel inte ont då det sker under lokal anestesi, men det kan fortfarande spänna till i käken. Är man väldigt orolig och rädd för ingreppet kan man få lugnande medicin en timme innan besöket. Prata alltid med din tandläkare ifall du känner dig orolig inför besöket.

 

Information/råd efter extraktionen

  • Efter extraktionen/operationen är det vanligt med smärta när bedövningen släpper, det kan därför vara bra att ta smärtstillande läkemedel.

     

  • Blödningen upphör i regel under samma dag. När bedövningen släpper kan det dock börja blöda igen och då är det bra att bita på en kompress som du får med dig hem för att stoppa blödningen.

     

  • Under första dygnet kan det vara bra att undvika varm föda och dricka för att inte sätta igång blödningen igen. 

     

  • Rökning bör undvikas första dygnet för att främja läkningen.

     

  • Det är även vanligt med lokal svullnad efter behandlingen, vissa får även blåmärken. Svullnaden är som störst ett dygn efter ingreppet. Det kan vara bra med ett kallt omslag i området för att minska svullnaden och smärtan.

Komplikationer efter extraktionen

Efter extraktion av visdomständer kan det uppstå infektioner, vilket oftast börjar med en stark ihållande smärta 3–4 dagar efter ingreppet. Det kan då vara bra att besöka sin tandläkare som kan spola rent området för att främja läkningen. Vid extraktion av visdomständer, speciellt i underkäken finns det en risk att nerven skadas i samband med extraktionen. Detta påverkar känseln i underläppen och tungan. I de flesta fall är skadan övergående och känseln brukar återvända efter ett par veckor.