Fluoros

 Vad är dental fluoros?

Fluoros är en mineraliseringsstörning i tandens yttre skikt, tillståndet kännetecknas av opaciteter (vita fläckar) på tandens utsida. Dessa fläckar är av varierande grad från tunna opaka linjer till omfattande opaka områden. Begränsningen på fläckarna är oftast diffusa. Vid allvarliga former av fluoros finns det risk för posteruptiva missfärgningar och ytliga sönderfall.

Vad orsakar fluoros?

Dentalt fluoros orsakas av ett högt intag av fluor under tandutvecklingen. Vid höga fluorhalter under tandutvecklingsfasen lagras överskott av fluor i emaljen och dentinet. Det är väldokumenterat att höga fluorkoncentrationer i dricksvattnet är en orsak till förekomst av fluoros och prevalensen av fluoros är högre i länder med hög fluorhalt i dricksvattnet. I Sverige får fluorhalten i dricksvatten inte överskrida 1,5 mg fluor per liter vatten enligt lag.

Fluor inom tandvården

Inom den förebyggande tandvården används grundämnet fluor lokalt i munhålan respektive i tandkräm och munskölj med syfte att skydda tänderna samt minska risken för uppkomst av kariesangrepp. Dessa förebyggande effekt mot karies är väl dokumenterad.

Enligt nationella riktlinjer för vuxentandvård bör personer borsta tänderna med en fluortandkräm innehållande 1000–1500 ppm. Vid förhöjd risk för karies bör tandvården även erbjuda fluorskölj 0,2 NaF samt fluorlackning 2 gånger per år.

Fluor skyddar tänderna mot karies 

Oftast är det kosten den främsta orsaken till att hål i tänderna uppstår. Mycket småätande och sötsaker gynnar bakteriebeläggningar som finns på tändernas yta. Det blir en ökad risk för uppkomst av hål i tänderna. Bakterierna bildar syror som gradvis bryter ner tandsubstansen och ger upphov till kariesangrepp. Ämnet fluor binder till tandemaljen och gör den mer motståndskraftig mot dessa syraattacker och på sätt skyddar tänderna och minskar risken för karies. Fluor har även en påvisat effekt på remineralisering av tandsubstansen.

Hur behandlas fluoros?

Fluoros på emaljen har inga skadliga effekter på den orala hälsan. De vita fläckarna kan dock missfärgas och sönderdelas vid allvarligare former vilket kan vara estetiskt störande. Vid lindrigare former av fluoros kan utseendet på opaciteter förbättras genom mikroabrasion som innebär att tandytan poleras med en pasta bestående av en syra (oftast saltsyra) och slipmedel (pimpsten). Efter avslutad behandling täcks ytan med fluorgel. Behandling med mikroabrasion innebär att emaljens tjocklek reduceras.

Vid allvarligare grader av fluoros kan behandling med skalfasader vara indicerad för ett godtagbart estetiskt resultat.