Mukosit och periimplantit
konstruktioner

Tandimplantat används inom tandvården för att ersätta förlorade tänder i bettet och på så sätt återställa en god bettfunktion samt estetik. Även om tandimplantat har påvisat en god hållbarhet i munhålan är de inte immuna från komplikationer. Precis som egna tänder är god munhygien viktig för att undvika periimplantära sjukdomar (inflammatoriska reaktioner i vävnaderna som omger implantatet).

Periimplantära sjukdomar delas i två olika grupper, periimplantär mukosit och periimplantit. Periimplantär mukosit kännetecknas av en inflammatorisk reaktion i mjukvävnader som omger tandimplantatet utan förlust av käkben. Detta tillstånd motsvarar gingivit kring tänder och diagnostiseras genom blödning i tandköttet som omger implantatet utan någon fästeförlust.

Periimplantit motsvarar kronisk parodontit och kännetecknas av en inflammation i mjukvävnaden kring tandimplantat i samband med en progressiv förlust av benet som omger tandimplantatet. Implantatet kan i värsta fall lossna om sjukdomsförloppet inte stoppas.

Hur uppstår mukosit och periimplantit?

Den inflammatoriska processen av periimplantära sjukdomar liknar den inflammatoriska processen runt tänderna vid gingivit och parodontit. Efter att implantatet har placerats fäster glykoproteiner från saliven till exponerade titanytor och bilda en film (pellikel) på implantatytan. Vissa bakteriearter i munhålan kommer sedan att binda till dessa glykoproteiner och bilda dental plack. Vid bristande munhygien kan dessa bakteriearter i sin tur skapa bryggor så att andra bakteriearter också kan fästa till implantatytan, vilket resulterar i att placksammansättningen förändras till mer patogen sammansättning. Tandköttet reagerar på dessa bakterier med en inflammation i syfte att försvara sig mot bakterieprodukterna. Precis som gingivit är även mukosit reversibel det vill säga om god munhygien upprätthålls kan inflammationen tillbakabildas.

Om inflammationsprocessen inte stoppas kommer den att sprida sig till implantatets stödjevävnad och bryta ner käkbenet som omger tandimplantatet genom en kombination av bakteriernas enzymer och kroppens egna enzymer. Även om periimplantit motsvarar kronisk parodontit skiljer sig dock sjukdomsprogressionen och allvarlighetsgraden från kronisk parodontit. Vid periimplantit är inflammationsprocessen större och saknar avgränsning mot käkbenet till skillnad från kronisk parodontit.

Riskfaktorer för utveckling av periimplantära sjukdomar:

• Patienter som har tidigare historik av kronisk parodontit har en större risk att utveckla periimplantära sjukdomar
• Bristande munhygien
• Rökning är en känd riskfaktor för utveckling av periimplantära sjukdomar
  
• Diabetes

Behandling av periimplantära sjukdomar

Periimplantär Mukosit:

Eftersom periimplantär mukosit är reversibel kan tillståndet behandlas icke-kirurgisk genom mekanisk rengöring av implantatytan hos tandhygienisten i syfte att avlägsna bakteriebeläggningar samt ge råd/instruktioner i hur patienten ska hålla rent hemma. Patientens roll är att upprätthålla en god munhygien för att optimera läkningsprocessen och minska bakteriemängden. Vid god munhygien kommer inflammationsförloppet att avstanna.

Periimplantit:

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård år 2011 rekommenderas kirurgisk behandling med förbättrad munhygien och regelbunden stödbehandling vid behandling av periimplantit. Syftet med den kirurgiska behandlingen är att underlätta för behandlaren att avlägsna all inflammerad vävnad och de ackumulerade bakterierna genom bättre åtkomlighet och direkt insyn på implantatytan.

Vid behandling av både mukosit och periimplantit är uppföljningar i form av intensiv stödbehandling samt munhygienkontroller jätteviktig för att uppnå ett bra behandlingsresultat och minska risken för återkomst av inflammationsprocessen.